Vila i frid Stefan!

img_8614 (MMS)

Vila i frid Stefan!


Mot Sumpan!

img_0726 (MMS)

Mot Sumpan!


Hemkommen från grönan för ett tag sen.. Da...

Hemkommen från grönan för ett tag sen.. Danko Jones va grym! Ångrar verkligen inte att jag åkte dit :) Men nu e jag ruggigt trött och blir nog inte vaken mycket längre än såhär! Funderar på att ta en springtur imorn när jag vaknar, för att sen kompensera det med lite alkohol på kvällen haha :) Nää nu säger jag godnatt!


I love you!

img_1796 (MMS)

I love you!


Danko Jones

Sitter och väntar på att Nicklas ska hämta Vilja, satan vad snabbt veckorna går :/

Efter det blir det att åka upp till grönan för att se Danko Jones med Robban! Najs!
Kanske nån cider slinker ner också? Man vet aldrig :)

Imorgon blir det middag hos syster i Sumpan, I like! :)


?

Funderar på om man ska börja skriva igen kanske?
Uppdatera er alla om hur mitt liv fortskrider.. Men hur kul är det? Känns som att det enda jag gör är att sova, vakna, åka drygt 1 timme för att jobba 8 h, för att sen åka drygt 1 h för att komma hem, äta, sen sova..?
Yeeeey! fucking awsome!

hmm.. jaja, vi får se om det blir så..

27/4 = Halsoperation..

När jag vaknade imorse hade jag riktigt ont i magen, var grymt nervös inför operationen! Men samtidigt kände jag att det skulle bli skönt att få det gjort och slippa all jävla halsfluss..

Vid 8 lämnade jag Vilja på dagis och informerade om att jag skulle opereras och att jag därför kunde bli lite sen vid hämtning..
Halv elva hämtade pappa mig utanför mitt hus, sen åkte vi mot sjukan.. Väl där fick jag ett armband och blev hänvisad till dagvårdsavdelningen. När jag fick min säng och kläder så var jag, om möjligt, ännu mer nervös.

Fick vänta i någon dryg timme tills det var min tur att åka upp till operation. Där fick jag en nål i armen och blev informerad om hur allt skulle gå till. Sen fick jag lite olika fina saker i blodet. Var bland annat nåt mot illamående, sen smärtstillande då allt började snurra. Därefter tröck dom i sömnmedlet ganska omgående. Minns inte så väl, men har ett svagt minne av att dom pratade om att jag skulle drömma mig bort nånstans till nåt varmt och fint ställe. Då skrattade jag till lite, därefter slocknade jag :P Mamma var med hela tiden tills jag hade somnat och det tackar jag för! Hade inte vågat om jag inte haft henne eller pappa där, fegis som man är :P


Jag vaknade av att någon skakade lite lätt på mig och sa mitt namn.. Undrade först vart fan jag hade däckat, men kom ganska snabbt på att jag ju faktiskt var på sjukhuset och att jag förmodligen hade opererats..
Jag var riktigt trött, men kände inte av så mycket av halsen.

Någon kvart senare kom sköterskor från min avdelning och hämtade mig. Fick ligga på avdelningen i ytterligare någon timme och vänta på att läkaren som hade utfört operationen skulle komma och prata med mig.
Somnade till en stund innan det, därefter kom han och pratade.
Han tyckte jag såg pigg ut (kändes som att jag inte sovit på en vecka, men nickade och log litegrann).. Och frågade om jag var redo att åka hem. Han hade skrivit ut smärtstillande som fanns att hämta på apoteket.

Och här sitter jag nu, känns som att jag har halsfluss.
Men som jag redan sagt till många; jag har hellre ont i några dagar nu för att sen slippa skiten. Än att åka på halsfluss typ 14 gånger om året.


Jävla skitår!

Det här året kan lika gärna ta slut nu känns det som.
Har ingen lust att skriva.
För mycket motgångar.
Börjar jobba idag, men motivationen är som bortblåst. Inte så konstigt kanske.

En trött mamma, en ännu tröttare dotter.

Ja, så i tisdags började Vilja dagis. Det verkar jättebra där! Lugna fina barn, bra fröknar samt bra miljö. Där ska hon nog kunna trivas :)

På tisdagen var vi där från nio till tolv ungefär. Gjorde inte så mycket. Var med på samlingen och även lunchen. Vilja fick beröm för att hon äter så bra :)

På onsdagen var det menat att vi skulle vara med på vilan efter lunchen, men en viss dam ville hellre titta på sovande barn än att sova hon med. Så då bestämdes det att vi skulle gå hem så hon fick sova lite, och komma tillbaka på torsdagen igen.

Sagt och gjort. Igår var vi där igen, eller ja.. Jag var där max en halvtimme, sen skulle vi prova vinka. Men vad händer? Jo allt går skitbra och Vilja vinkade glatt åt mig när jag gick. Efter ungefär en timme ringer en av fröknarna, jahapp där var det kört tänkte jag som skulle på ett möte, men icke. Hon skulle bara tala om att allt går jättebra och att hon gick runt och lekte förfullt :)
Så vid ett gick jag för att hämta henne, då låg hon fortfarande och sov. Men blev hyfsat glad när jag väckte henne iallafall :P


Hela veckan har vi gått upp runt halv sju-sju. Något som jag inte är riktigt van vid då hon alltid sovit till iallafall nio på mornarna. :P Så igår var jag så trött så jag gick och la mig halv tio, haha! När hände det sist?! :P


Så idag kom N och hämtade Vilja för att ha henne över helgen. För på måndag är det dags för dagis igen. Hoppas på att det går lika bra då! :)


Nu är jag hos älskling igen. Mys! Och imorn ska vi på bandy! Det blir nice :) Nu, tv!
Hörs.

Vilken skönhet

Att Vilja älskar kameran är ingen hemlighet, men hur kan hon bli så förbannat söt på alla bilder???










Vilja var ju självklart tvungen att kolla så tårtan var godkänd!


Fredag...

Imorse när jag vaknade började jag med att ringa mamma, när hon svarar och jag säger Hej förvånar jag mig själv genom att låta som en karl. Blev nästan rädd där... Plus att det kändes som att jag svalt 5 kilo damm.. Hostade så fort jag öppnade munnen :S
Nu känns det lite bättre men jag antar att det kommer tillbaka ikväll/inatt..

Vad jag har sysslat med idag är rensning och städning. Började med att rensa bland Viljas kläder, väl klar där kände jag att jag likagärna kunde fortsätta med allt annat som behövs rensas. Nu är jag klar, med undantag för klädkammaren som jag inte tänker ge mig på idag..


Om några timmar kommer min prinsessa hit, det blir mysigt :)

Nu ska jag snart iväg och kolla vad dom ska ha för att laga min svarta fina dator som hela skärmen är sprucken på. Sen vidare för att handla, antar att det blir maxi.

Först ska jag lägga upp några bilder på Vilja, men det får bli ett eget inlägg :)

Min lilla stjärna!



Min lilla stjärna som börjar bli stor. På tisdag börjar hon
dagis.. Alla dagar du inte är här hos mig saknar jag dig
oerhört mycket. Desto roligare har vi när du är här.
Att en sådan liten människa kan ha så mycket bus och
hyss för sig är nästan sjukt. Men att hon kan locka fram
så mycket skratt med sina påhitt är så underbart.
Jag älskar dig mer än vad jag själv kan förstå. Jag kommer
alltid finnas vid din sida, i vått och torrt.

Du är den starkaste stjärnan på min himmel <3


Börjar känna mig någorluna bra..

Jag undrar fortfarande vad det kan ha varit som jag åkte på igår.. För nu känner jag mig redan hyfsat bra :S Nu är det bara halsen som spökar.. Nåja,kommer förmodligen inte trilla av pinn av detta iaf..


Ikväll ska jag och Milla sitta uppe och kolla på damhockeyn och därefter herrhockeyn. WUNDERBAR!



1/1 2010.

Fredag den 1a januari, första dagen på ett år som skulle bli så bra på många sätt, men som just nu är helt upp och ner.

Morfar, jag saknar dig. Jag saknar att höra dig prata om dina forskningar som man inte förstod så mycket av, men var imponerad av.
Jag vill att du kommer tillbaka! Det är så jobbigt att se mormor så ledsen och nedstämd. Hon har förlorat sin livskamrat. Det är jobbigt att se mamma ledsen, trots att hon försöker vara stark.
Det var jobbigt att se morbror så ledsen i fredags. Undrar hur dom har det i Japan nu?

Det var för tidigt morfar, du skulle ju finnas med oss massor med år till!
Det var så jobbigt att se dig ligga i sängen, det såg ut som du sov. Men du andades inte.

Jag tror du kände att du kunde släppa taget då när Danne och Midori åkte i fredags. Du hade träffat dom ett tag den dagen. När dom sen åkte hem kände du dig nog klar. Smärtan och lidandet vann.

29 Januari tar vi farväl av dig, men du kommer för alltid finnas kvar i våra hjärtan. Vi glömmer dig aldrig, morfar. Aldrig någonsin.




Sven Ingvar Åstrand
391110-100101

Älskad och saknad!


Vila i frid älskade morfar

Även fast jag visste det långt inom mig, så försökte jag glömma bort att den här dagen skulle komma ganska snart.

Att en människa får lida så mycket i slutet av sitt liv är fruktansvärt. Det var hemskt att se hur dålig du var sista tiden.
Medans man försöker tänka på dom fina minnena med dig så fladdrar bilderna förbi när du låg på sjukhuset och led något så otroligt.

Du var stark. Du var stark väldigt länge. Jag tror inte att du gav upp, det var din kropp som inte orkade kämpa mer, trots att DU ville.

Det gör ont att sitta här och gråta, det gör ont att veta att så många i familjen är ledsna. Det gör ont att du är borta.


Vi glömmer dig aldrig, morfar! Vila i frid, så ses vi på andra sidan <3

Om

Min profilbild

RSS 2.0